Det var en tyst höst. Eller i min hjärna har det varit allt annat än tyst om jag ska vara ärlig. Men tristessen och otillräckligheten på min arbetsplats tog ut sin rätt och jag brakade in i väggen i september.
Tack vare några små vita piller kom jag på banan igen och nu gör jag en ny start. Både på bloggen och i livet.
Jobbet är ett minne blott. Jag är student. På heltid. I fredags kom mitt studentkort och jag känner mig ung på riktigt!