fredag 26 november 2010

Dag 5 av 30

Stress, stress, stress! Tentastress, träningsstress och generell stress. Jag stressar över att jag borde tentaläsa MEN vill träna. Funderar över att hoppa över träningen idag, men tänker på mitt långsiktiga mål och inser att jag ska inte hoppa över träningen om jag inte har brutit något eller har ryggskott. Ja, kanske om jag har feber också. Annars finns det inga dåliga ursäkter som hör hemma i mitt huvud längre. Jag får väl tentaläsa nattetid...

Nu ska jag springa iväg till bussen så jag kommer till träningen!!! Jag ska bara svälja min äckliga havregrynsgröt först...


lånebild

Uppdatering: Jag kom, jag såg(s), jag svettades. Fick gjort 46 min styrka och sedan 35 min stenhårt på crossen. Afron hade jag tyvärr inte tid med idag, var "tvungen" att prioritera att handla present till ett kalas Lillebror ska på imorgon, och sedan en tur på universums mysigaste butik - Udda Tina. Hade jag haft lite mer pengar hade jag köpt hela butiken. Nu nöjde jag mig (nåja) med en adventsstjärna till Storasysters rum.

onsdag 24 november 2010

Dag 3 av 30

Har du haft träningsbaksmälla någon gång? Det har jag nu! Eller, jag tror det är det jag har, har aldrig haft det förut, men det är det enda sättet jag kan förklara denna känslan på.

Vägen till baksmällan började igår. Klockan 0545 ringde "ut-o-springa"-klockan. Motvilligt satte jag på mig kläder och löparskor och sedan tittade jag ut. Snö!!!??? Det vågar jag inte ens fundera att springa i, så jag var på väg upp för trappan för att sova en halvtimme till, men tack och lov tog jag mig samman och gick på en powerwalk istället. Jag var helt dyngsur när jag kom hem, men på betydligt bättre humör.

På kvällen var det ridning, och vikarien hade bestämt sig för att hon skulle ge oss vad vi tålde. Arbetstrav i 15-20 min, vilket betyder att man sitter ner i trav och det om något tar på magmusklerna.

Idag vaknade jag och mådde lite halvdant, ont i halsen och hostig. Men det ska inte stå mellan mig och träningen så det är bara att gilla läget och ta sig ut ändå. Idag blev det 40 min styrka, 45 min afro och 33 min crosstrainer, och när jag väl klev av crosstrainern kändes det som jag blev en urvriden trasa på sekunden och sedan dess har jag inte helt vaknat! Jag hoppas jag gör det senare, för ikväll blir en sen kväll med plugg och jag behöver all energi jag kan få.


Det är sjukt kul att dansa Afro
Lånebild


Kanske överdriver jag min träning, men kanske inte. Kan man träna 6 timmar om dagen på the Biggest Loser så är jag ganska övertygad om att jag kan träna 2 timmar varannan dag och 1 timme varannan dag.

Jag fick tillbaka min omtenta som jag skrev för lite drygt en vecka sedan. Jag hade i princip redan planerat in ytterligare en omtenta till den i januari för jag var övertygad om att jag hade kuggat den med, men otroligt nog så var den godkänd och den lyckokänslan ska jag ta med mig till tentapluggandet denna veckan!

måndag 22 november 2010

Dag 1 av 30

Så var challengen igång och hej vad det går idag.

35 minuters styrketräning + 33 minuters crosstrainer + 45 min afro. Nu har jag precis gjort plankan på min pilatesboll och det känns i armarna! Härligt att vara igång igen, jag ska inte ha så lång tid som en veckas vila fler gånger, max 5 dagar!

torsdag 18 november 2010

Dan före dan

Så känns det idag i alla fall. Imorgon åker nämligen jag och Anna till Jylland. Närmare bestämt till Hotel Vejlefjord - igen! Man kan inte få för mycket spabehandlingar om du frågar mig. Känner dessutom att jag verkligen behöver en helgs ompyssling och tjejsnack!

Jag har tänkt om i träningsbanorna. Jag avbryter min 84 dagars challenge eftersom jag ändå är på vänt och kör istället ett 30 dagars stenhårt pass. Styrketräningen kör jag som vanligt i 46 min, och lika hårt som nu och hårdare efterhand. Jag lägger även in cardio i minst 45 minuter varje dag från och med nu. Och då pratar vi inte bekvämlighetscardio, nej, jag ska vilja lägga mig ner och dö efteråt. Dessutom måste jag komma upp i 15000 steg per dag. Tillsatt socker är absolut förbjudet under denna period. Denna challenge börjar på måndag den 22 nov och slutar den 21 dec. Välbehövlig vila över julen och så hittar jag på en ny challenge som kommer att starta den 26 dec. Målet med denna challenge är att komma i ännu bättre form och gå ner i vikt - för det kan inte vara omöjligt!


lånebild

tisdag 16 november 2010

Solig tisdag

Jag har fått tagit ett oplanerat och synnerligen oönskat avbrott i mitt tränande. Ryggen har sagt sitt, och utan den kommer jag inte så långt. Fick en akuttid hos osteopaten igår så nu kan jag åtminstone räta ut mig, men det gör riktigt ont i ryggen fortfarande. Idag tänkte jag dock börja köra plankan igen, och så fort jag inte har ont varenda steg jag tar så tänkte jag ut och gå. På måndag räknar jag med att vara igång med styrketräning igen. Jag funderade ett tag på om jag skulle avbryta min challenge och istället börja om nästa vecka, men jag tar helt enkelt en vilovecka denna veckan och fortsätter räkningen från och med måndag.


lånebild

Någon som förresten aldrig ger upp är mr Zlatan himself. 5:e gången Guldbollenvinnare! I mina ögon lär han gå obesegrad i några år till. För ärligt talat - finns det någon annan fotbollsspelare i Sverige som är i närheten av hans kapacitet? Som är ett muskelpaket som honom? Som har den vinnarskallen? Det finns potential i ett par stycken, men jante ska inte underskattas!

lördag 13 november 2010

Inte världens bästa lördag

Oj, oj, oj, vilken uppförsbacke det helt plötsligt blev idag. Dagen började med tenta. Jag ansåg mig ha det helt under kontroll, ända till jag fick se frågorna. Ett par gånger blev jag sugen på att bara resa mig och gå, men klarade att hindra mig från den reflexen. Jag förstår ärligt talat inte vad det är jag saknar i mitt läsande när jag inte hanterar en omtenta på ett ämne jag borde ha förstått vid det här laget. Så inte helt oförståeligt så var jag förbannad när jag körde hem.

Väl hemma tog jag tag i vårt hus som har blivit nerprioriterat de senaste veckorna pga mitt pluggande. Nu skulle det städas en gång för alla, och alla äckliga flugor som surrar omkring i huset skulle ut. 13 minuter in städningen ska jag bara böja mig ner för att ta upp något från golvet och då säger ryggen pang. Så här illa har det inte varit på säkert ett år, och jag kände direkt paniken komma. Nu när jag har kommit igång med min träning, vad innebär detta handikappet då? Jag försökte ta mig ut på en promenad, men 3 km var i stort sätt 3 km för mycket. Det kändes som två knivar stack in i ryggen från olika håll varenda steg jag tog. Så nu ligger jag i soffan vilket jag vet inte hjälper heller. Men ryggen skriker att den vill vila eller ha mindre ont.

Eftermiddagen har gått åt till att komma på en plan. En plan för vad jag ska göra med mitt liv. Och jag kan säga att en sådan plan ska nog inte tas fram när man är desperat som jag känner mig idag. Men det där högskoleprovet har jag insett att jag inte klarar, och om jag inte kommer in på Psykologprogrammet är en stor del av poängen borta. Eftersom jag verkligen har svårt att hitta den där nyckeln man behöver för att klara tentorna tvivlar jag på att jag hör hemma i skolbänken överhuvudtaget. Men att börja jobba igen känns också svårt, eftersom jag numera är ingenting. Ja, som sagt, meningen med livet hittar man inte en lördag eftermiddag.

Idag ska jag trösta mig själv med godis från hemmakväll. Sedan är det godisstopp fram till jul för min del.

Idag hade min farmor fyllt 87 år om hon fortfarande hade levt!

Grattis farmor!
Äpplet faller inte långt från päronträdet!

fredag 12 november 2010

Dag 61 av 84

Det finns inget dåligt väder...Ja, hur många gånger har man inte hört det i sitt liv? Delvis kan jag väl hålla med, för är man rätt klädd så bryr man sig inte särskilt mycket om vädret. Men när man har någon slags springa eller spricka i husfasaden och det regnar in när det är halv storm med sydliga vindar - anser jag att det är dåligt väder. Det är inte det att det droppar in, det rinner in, men det händer tack och lov bara 2-3 gånger varje år, och alltid på hösten. Resten av året spenderar vi med att försöka räkna ut var vattnet kommer ifrån, för det är inte enkelt att förstå. Men efter nattens skyfall tror jag vi behöver hitta en expert på området.

När vinden ven som mest inatt bestämde jag mig för att inte ta min löptur på morgonen, men när jag väl vaknade imorse kände jag att jag var sugen, och eftersom jag hade rätt kläder på mig var det faktiskt helt OK att springa i kraftig vind och beckmörker, även om jag var långsammare än sist. Mina ben kändes som bly, det har varit mycket träning denna veckan, och det märks i mina stumma ben. Tror jag behöver den där veckans träningsvila när mina 84 dagar är över, och det är de ju snart!

Jag har hittat en bra applikation till min iPhone som räknar kalorier. Det känns betydligt behändigare än att göra det på datorn. Jag insåg nämligen att GI gjorde att jag kom upp i alldeles för mycket kalorier på en dag, så nu provar jag att dra ner på kalorierna och byta ut mina stekta bacon skivor mot en tallrik krä....jag menar gröt! Jag hatar havregrynsgröt, men det mättar, så jag försöker att svälja utan att tugga.

Imorgon är det tentadags, och jag är inte motiverad. Men det hoppas jag att bli under dagen idag. Mitt problem är att när jag för sjunde gången inte fick 1,9 på högskoleprovet så kom verkligheten ikapp mig. Vad gör jag nu???


En bild från söndagens guldmatch på Swedbank Stadion
Heja di blåe!

lördag 6 november 2010

Sköna lördag

Idag är jag så där härligt bakis. Inte tung i huvudet, utan bara upprymd efter en fantastisk kväll ute med tjejerna. Först Ladies Night som var otroligt bra, och sedan blev det till att virvla de lurviga på dansgolvet till de stängde. Bakfyllan skylls de 3 shotarna med Sambuca som jag blev bjuden på, kanske 2 shotar för mycket, men det var det värt.

Det blir dock inte överdrivet mycket gjort idag, men en liten idé har jag allt kommit på till trots för mitt tillstånd. Se själva: En sockerbagerska...

torsdag 4 november 2010

Dag 53 av 84

Jag känner mig upprymd och låg samtidigt idag. Hur går det ihop? Det upprymda ligger i min träning, jag har blivit hjärntvättad av träningen känner jag. Jag planerar för min träning varje dag och även om jag inte älskar att gå till gymmet, så älskar jag att vara klar! I måndags bestämde jag mig för att öka på min träning med det dubbla. Detta innebär att de dagar jag tränar hemma springer jag först 3 km ute (mitt knä M Å S T E hålla), och sedan 20 minuter på crossen. De dagar jag går på gym kör jag först mina 46 minuter som vanligt (fast med tyngre vikter från och med nu) och sedan kör jag antingen ett valfritt aerobic pass eller 30 min på crossen där. Jag är egentligen inte överförtjust i aerobic pass, eller zumba eller vad det nu kan vara, för jag tycker att det är meningslöst med "klapp och hopp"-pass, men jag har inget spinningkort denna terminen så det är bara att gilla läget. Nästa termin blir det andra bullar.

Jag är som sagt livrädd för att mitt knä ska pajja. Jag har hela tiden känningar i det och igår efter morgonens löpträning kändes det inte bra alls. Idag har jag därför beställt ett Vulkan knäskydd och hoppas på att det hjälper. För jag ger mig inte förrän det pajjar helt i så fall. Jag kan inte gå runt och inte träna för att jag K A N S K E har ett knä som inte håller.

Anledningen till att jag är låg antar jag är för att jag har tillbringat lite för mycket tid med ett par mycket fördomsfulla och negativa personer. Även om jag försöker att skaka av mig det så är det precis som om en mörk skugga lägger sig över mig, ungefär som om jag blir förgiftad. Lustigt nog är det precis det här som min nuvarande delkurs handlar om, kanske är det därför jag tar extra mycket åt mig.

På tal om att ändra sina tankar så har jag ett nytt experiment på gång. Man har ett armband på valfri arm i 28 dagar, och varje gång man säger något negativt eller gnäller måste man byta handled och starta om räkneverket från noll. Till slut blir man mer medveten om sina negativa tankar och kan ändra på dem! Ska bli kul att se om det fungerar. Jag har "bara" behövt byta handled en gång idag, efter att ha varit lite väl sarkastisk mot en av mina kursare och det var faktiskt inte OK.